variabel
I statistik definieras en variabel ofta som en egenskap som kan variera mellan olika individer (eller andra element, enheter, objekt) i en population eller ett urval. Ibland används i stället det i skolmatematiken förekommande ordet storhet. De värden en variabel kan anta kallas variabelvärden; se dock nedan under kvalitativ variabel.

Ex: Ålder. – Vikt. – Temperatur. – Uppvärmningskostnad för villa. – Antal åskådare. – Poäng i ett prov. – Kön. – Civilstånd. – Militär grad.
  • Kvantitativ variabel, variabel vars variabelvärden är tal.
    Ex: Ålder. – Antal åskådare. – Poäng i ett prov.

    En kvantitativ variabel kan vara kontinuerlig eller diskret.

    a) Kontinuerlig variabel, variabel som kan anta alla värden (också icke-heltal!) inom sitt variationsområde.

    Ex: Ålder hos människan kan anta alla värden inom sitt variationsområde (mellan 0 år och, säg, 130 år). Med alla värden menas här också andra värden än heltal. Anm: Menas i stället ”antalet fyllda år” blir ålder en diskret variabel.

    b) Diskret variabel, variabel som kan anta bara vissa värden inom sitt variationsområde.
    Ex: Antal åskådare kan anta bara variabelvärdena 0, 1, 2, 3 osv.
     
    Obs! Variabelvärdena behöver inte vara heltal.  
    Ex:
    Andelen flickor av barnen i en familj. Vid exempelvis två barn är variabelvärdena 0, 0,5 och 1, vid tre barn 0, 1/3, 2/3 och 1 osv.
  • Kvalitativ variabel, variabel vars variabelvärden inte är tal.

    Ex: Kön. – Civilstånd. – Militär grad.

    En kvalitativ variabel kallas ibland för attribut, särskilt för det fall då variabeln har bara två värden, som t.ex. variabeln kön har. En del statistiker föredrar att kalla de möjliga värdena för kategorier. Variabeln kön (attributet kön) t.ex. sägs då ha de två kategorierna Man och Kvinna.
  • Slumpvariabel
    Förenklat, en variabel sägs vara en slumpvariabel om de utfall som observeras är resultatet av slumpmässiga försök eller annars uppfattas som bestämda av slumpen. Ett vanligt annat uttryck är stokastisk variabel.

    Ex: En sexsidig väl balanserad tärning kastas upprepade gånger. Slumpen avgör för varje kast vilket antal ögon kastet ger. Antal ögon per kast är en slumpvariabel.

    Utförligare och med fler exempel i Ordbok i statistik.

    Åter