kombinatorik
Från början en del av sannolikhetsläran, numera ett eget område som huvudsakligen behandlar egenskaper hos ändliga mängder. Två viktiga begrepp är permutation och kombination.

Permutation
En permutation är en mängd av element där hänsyn tagits till ordningen mellan dem.

Ex: De tre personerna K, L och M ska ställa sig i en kö. På hur många olika sätt kan ordningen mellan dem vara? Här är det lätt att se svaret:

KLM, KML, LKM, LMK, MKL och MLK

dvs. de tre elementen ger sex permutationer.
    Generellt gäller att n element ger n! permutationer. Uttrycket n! läses "n fakultet" och är produkten av alla heltal från och med 1 till och med n. I exemplet får man

n! = 3! = 1·2·3 = 6

Antalet permutationer ökar snabbt när n växer. Så t.ex. är 5! = 120 och 10! = 3 628 800.

Kombination
En kombination är en mängd av element där hänsyn inte tagits till ordningen mellan dem.

Ex: En föreningsstyrelse består av de fem ledamöterna A, B, C, D och E. Ur styrelsen ska ett arbetsutskott om tre personer väljas. Om hänsyn inte tas till ordningen så finns tio olika möjligheter, nämligen kombinationerna

ABC, ABD, ABE, ACD, ACE, ADE, BCD, BCE, BDE och CDE.

Att ordningen inte beaktas innebär t.ex. att ABC är samma kombination som ACB, BAC, BCA, CAB och CBA.

För beräkning av antalet kombinationer i ett fall som detta gäller en generell formel. Den förbigås här.

Utförligare i Ordbok i statistik.

Åter