klassindelning Om observationerna i ett statistiskt material a) är data på en kvantitativ variabel med många möjliga variabelvärden och b) är många brukar man dela upp dem på ett antal ”grupper” som kallas klasser; det ger en bättre överblick. Mellan 5 och 15 klasser kan vara lagom. Se också klassificering, klassifikation. Ex: I ett prov fick 25 elever följande poäng: 12, 23, 16, 39, 21, 22, 10, 51, 17, 31, 32, 19, 9, 34, 30, 22, 24, 20, 16, 25, 19, 15, 22, 15 och 35 En lämplig metod är denna: 51 – 9 = 42 42/10 = 4,2 som här, subjektivt, avrundas uppåt till 5, som blir klassbredden.
Man får då nio klasser.
Histogram
Ett histogram består av ett antal rektanglar vars areor är proportionella mot frekvenserna i respektive klasser. Varje rektangel har en bas som är lika med klassbredden och – om klasserna är lika breda – en höjd som är lika med frekvensen för klassen. Ordet histogram kommer av två grekiska ord som betyder väv och skrift. Anm: Också histogram med liggande rektanglar finns. Frekvenspolygon
Rektanglarna har sedan tagits bort och punkterna förbundits med sträckor. Punkterna kan försummas.
Utförligare i Ordbok i statistik. |