bråk
Ett uttryck som har formen
där a är
täljaren, b är nämnaren och tecknet
– är bråkstrecket.
Ex:
Om risk för missförstånd inte finns kan snett bråkstreck (/) användas.
Ex: 4/7, 17/5, (a + b)/b. Obs! Parentestecknen i det tredje
bråket är nödvändiga.
Ordet täljare kommer av det tyska ordet Zähler [tsä´ler],
berättare. Täljaren berättar hur många bråkdelar bråket har.
Ex: Täljaren 4 i bråket 4/7 berättar att bråket har 4 bråkdelar
(som här är sjundedelar).
Ordet nämnare kommer av ett tyskt ord som betyder ge namn åt.
Ex: Nämnaren 7 i bråket 4/7 säger att bråkdelarna är just
sjundedelar.
Förr talade man om
1. Egentliga bråk (täljaren mindre än nämnaren).
Ex: 4/7
2. Oegentliga bråk (täljaren lika stor som nämnaren eller
större än den).
Ex: 8/8 och 17/5
3. Decimalbråk (tal i decimalform).
Ex: 1,23, 0,76
Egentliga bråk och oegentliga bråk kallades förr
allmänna bråk – för att
skilja dem från decimalbråk. I dag är alla dessa ord borta i
skolmatematiken. Man säger bråk (eller tal i bråkform) respektive tal i
decimalform.
Åter |