stratifierat urval
Urvalsmetod där populationens element (enheter, objekt) först delas in (stratifieras) i grupper av element kallade strata. Ur varje stratum dras sedan ett slumpmässigt urval av element. Ordet stratum (flertal, strata) liksom ordet stratifiera kommer av ett latinskt ord som betyder breda ut.

Ex: Eleverna vid en skola indelas i två strata efter boendeort: 540 elever som bor inom kommunen och 60 elever som bor utanför den. Ur varje stratum dras sedan ett slumpmässigt urval elever.
    Urvalsandelen behöver inte vara densamma för de två strata. Ur det större stratumet dras, säg, 10 procent av eleverna. Ur det mindre dras, säg, 30 procent; syftet kan vara att säkra ett ”tillräckligt” antal elever också från denna mindre grupp.

Ett urvalsresultat har en osäkerhet som kan uttryckas i en felmarginal. Man kan visa att denna i regel kan minskas om man stratifierar (bestämmer strata) på så sätt att elementen inom varje enskilt stratum är förhållandevis lika varandra med avseende på det man vill mäta. Den variabel med vars hjälp stratifieringen sker brukar kallas för stratifieringsvariabel.

Ex: I exemplet är elementen (eleverna) inom varje stratum ganska lika varandra när det gäller avståndet till skolan. Används detta avstånd som stratifieringsvariabel kan det betyda en minskad felmarginal vid frågor om avståndets inverkan på studier och trivsel.

Utförligare i Ordbok i statistik.

Åter