koordinatsystem (tvådimensionellt)
Två talaxlar (tallinjer) som skär varandra i sina nollpunkter och
som i det vanligaste fallet är vinkelräta mot varandra;
skärningspunkten kallas origo [ori´go]. Axlarna kallas vanligen x-axel och y-axel, men också namnen första och andra axel
används. x-axeln är positiv till höger om origo och negativ till
vänster. y-axeln är positiv ovanför origo och negativ nedanför. Se också
kvadrant. Ordet origo kommer av ett latinskt ord som betyder
uppkomma, börja.
För varje punkt på en talaxel finns ett tal som kallas
koordinat. Talet kallas x-koordinat eller första koordinat om
punkten finns på x-axeln och y-koordinat eller andra koordinat om
punkten finns på y-axeln. Äldre ord är abskissa respektive
ordinata.
Med hjälp av koordinaterna kan läget för varje punkt i ett
koordinatsystem bestämmas.
Ex: Punkten P1 har en x-koordinat och en y-koordinat. Man får
x-koordinaten genom att från punkten tänka sig en hjälplinje lodrätt ned
till x-axeln, där man avläser talet 3. Detta tal är x-koordinaten för
punkten. På motsvarande sätt får man y-koordinaten 2. Man skriver (3, 2)
eller (3; 2), dvs. med ett semikolon (;) mellan talen. Båda skrivsätten
läses ”punkten tre två”.
Ex: Punkten P2 har x-koordinaten –1,5 och y-koordinaten 3,5. Man
skriver (–1,5, 3,5) eller (–1,5; 3,5).
Åter |