klassindelning
Om observationerna i ett statistiskt material är tal, de är många och de representerar många variabelvärden kan man ibland dela upp dem på ett antal ”grupper” som kallas klasser; det ger bättre överblick. Mellan 5 och 15 klasser kan då vara lagom.

Ex: I ett prov fick 25 elever följande poäng: 12, 23, 15, 39, 24, 22, 10, 52, 19, 33, 32, 24, 13, 29, 30, 24, 29, 23, 13, 25, 19, 12, 22, 42 och 36.

En lämplig metod är denna:

  • Skillnaden mellan den största och den minsta observationen, den s.k. variationsbredden, beräknas. Här är den

    52 – 10 = 42
     

  • Variationsbredden delas med det föreslagna antalet klasser, säg 10 st. Man får

    42/10 = 4,2

    som här, subjektivt, avrundas uppåt till 5, som då blir klassbredden.

    Resultatet av klassindelningen ger en frekvenstabell; se nedan. Här har man subjektivt valt klasserna 10–14, 15–19 osv. hellre än t.ex. 8–12, 13–17 osv.
        Nedanför tabellen är materialet avbildat i ett histogram, en vanlig diagramtyp i statistik. Det består av ett antal rektanglar. Varje rektangel har en bas som är lika med klassbredden och en höjd som är lika med frekvensen för klassen. Ordet histogram kommer av två grekiska ord som betyder väv och skrift. Anm: Också histogram med liggande rektanglar finns.

    Frekvenstabell
     

    Poäng

    Antal

     

    10–14

    5

    15–19

    3

    20–24

    7

    25–29

    3

    30–34

    3

    35–39

    2

    40–44

    1

    45–49

    0

    50–54

    1

    S:a

    25

    Histogram


    Några begrepp

  • Klassgräns. Värdet mitt emellan det högsta värdet i en klass och det lägsta i följande klass.
    Ex: Klassen 10–14 i tabellen har klassgränserna 9,5 och 14,5, klassen 15–19 klassgränserna 14,5 och 19,5 osv.

  • Klassbredd. Skillnaden mellan övre och nedre klassgräns i en klass. Alla klasserna i tabellen har bredden 5. Undantagsvis förekommer olika breda klasser.

  • Klassmitt. Medelvärdet av klassgränserna för klassen.
    Ex: Den första klassen i tabellen har klassmitten 12.

    Samtliga klasser ovan är som man säger slutna, dvs. har både en undre och en övre klassgräns. Saknas en av gränserna talar man om öppen klass.
    Ex: Klassen 65 år eller äldre i en ålderstabell.

    Åter
    		•